Missade Henrik Schyfferts direktsändning av The 90s - ett försvarstal men såg den igår på svt-play. Jag rekommenderar er som inte har sett den att göra det. Jag behöver inte skriva någon lång hyllningsrecension för de finns redan i överflöd om ni bara googlar lite. Kan bara säga att det var det roligaste, intelligentaste och mest gripande jag sett på riktigt länge. I sin show visar han på hur komedi och tragedi har en trådfin skiljelinje. Det är ju förvisso ingen ny sanning men när just Schyffert, som förknippas med ytligheten och ironins årtionde för in allvar och djup blir det så naket och äkta att det känns som ett slag i solar plexus. För oss 60-talister är ju också igenkänningsfaktorn extra bidragande. Håller helt med om att vår egen föräldrageneration lämnade ett vilset vakum efter sig eftersom de redan hade protesterat, revolutionerat och tagit ställning för att förändra samhället. Hur gör man uppror mot en sådan generation? Just det, genom att inte ta ställning överhuvudtaget. I Schyfferts fall med ironin som vapen. Visst blir man något full i skratt när jag tänker på hur jag en gång, på halvt skämt sa till mina föräldrar att jag funderade på att låta bli att rösta. Det var detsamma som att svära i kyrkan! Nu gjorde jag aldrig slag i saken, hemma var jag alltför laglydig och absolut inte någon upprorsmakare. Det var min käre bror som skötte den saken. Dock var det så att motsatta politiska åsikter var mor och far redan förberedda på att bemöta, de hade de ju gjort i hela sitt liv. Diskussionerna runt middagsbordet var många och högljudda, och ståndpunkterna var givna på förhand. Därför minns jag att jag fann dessa debatter något meningslösa. Ofta gick ju argumenten ut på att vi barn inte fick bli moderater och därvidlag har ju mina föräldrar lyckats med indoktrineringen. Nej! förlåt mor och far! Jag känner mig inte indoktrinerad. Jag fick bara ett infall av att jag kanske skulle bli upprorsmakare vid 40 års ålder men jag tror jag lägger ner det. Eller var jag kanske ironisk nu?
Här är länken:
http://svtplay.se/t/111146/the_90_s
3 kommentarer:
Lite indoktrinerad var man allt. Att kunna texten till Arbetets söner och Internationalen utantill vid sju årsålder som jag kunde är väl ett tecken på det. Detta har väl inte varit ett ok med påskriften bed och försaka som tyngt mig speciellt mycket i livet. För övrigt har jag också sett Schyffert. Han var bra, mycket bra!!
Håhå, jaja, tala om indoktrinering! Vad ska eran gamla mor då säga, som blivit vaccinerad mot högerkrafterna redan med modersmjölken?! Men det fanns ju annat än föräldrarna att revoltera emot på den tiden och det gör det väl nu också kan jag tro. Förresten har jag aldrig fattat hur man kan låta bli att visa sina barn vilken samhälls- och människosyn man har och vilka ideal man tror på. Och gå och rösta, det ska man göra både som rättighet och skyldighet. Det fick jag väl inpräntat av min gamle far och det sitter i ryggmärgen till döddagar.
Ska förresten titta på Schyfferts program, det verkar vara även i min smak.
Det verkar som att denna provokationssträng fortfarande går att slå an en smula. Men det är väl bäst att du ser Schyfferts show först så du har hela perspektivet.
Skicka en kommentar