Vem är jag?

Lägger ut en liten gissningslek i brist på annat. Det handlar om att gissa personen.


Hej!

Mitt namn är X den X:e X. Jag är statschef i det lilla landet Sverige. Jag är inte vald av folket. Det skiter jag i för mitt ämbete är ändå skyddat av den svenska grundlagen.

Grundlagen vi talar om kallas successionsordningen och fanken vet om den inte är lite finare än de andra tre grundlagarna; regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I successionsordningen står det att mitt ämbete ska ärvas inom min ätt. Denna lag skrevs redan 1810 och vi håller hårt på traditionerna. Vårt blod är ju lite finare än erat, det är blått som man säger. Just när det blev blått är svårt att säga men jag är i rakt nedstigande led ättling till en fransk marskalk, advokatson från sydvästra Frankrike. Hans farfar var i och för sig bara en enkel skräddare men det måste ju varit där nånstans i klippet som vårt blod blev blått.

Med tanke på detta är jag just nu lite bekymrad eftersom min äldsta dotter, som efter min död ska ärva ämbetet, har gått och kärat ner sig i en gyminstruktör från Ockelbo. Ja, min egen fru är i och för sig inte heller av adlig börd men hon är åtminstonde dotter till en tysk affärsman och nazist. Fast det är inget vi brukar tala högt om. Nä, jag tycker det är roligare att prata om sånt jag är intresserad av, som till exempel jakt och bilar. Känner mig faktisk ganska folklig på den punkten även om inte alla har råd att hålla sig med nio bilar som jag. Företrädelsevis kör jag BMW, Mercedes och Ferrari. Men på ett sätt kan man ju säga att ni i är delägare till alla mina bilar eftersom ni faktiskt är med och betalar kalaset. Och nånting måste ni ju unna en hårt arbetande statschef som jag. Sen är det ju extra kul att vara bilägare när man inte är åtalbar, ha, ha, jag kan köra hur fort jag vill och visa finger åt varenda snut.

Nu har jag hört att det finns människor i det här landet som vill avsätta mig. Jag måste säga att jag tycker att de är lite taskiga. Jag menar, är det verkligen tacken för att man har rest runt och skakat hand med så många av er? Jag minns till exempel att jag för några år sedan besökte en liten stad i Småland som heter Sävsjö. Det hade samlats en del folk där som faktiskt gillar mig. Sen var det ju en massa skolbarn också som hade kommenderats dit förstås. Det tycker jag är bra för man måste ju lära barnen att såna som jag tillhör en fin tradition som är värd att bevara. Nu hann jag i och för sig inte skaka hand med alla och en del tyckte väl att jag borde sagt några ord till allmogen. Men ni vet hur det är, det är många som kryper och fjäskar och gärna vill synas tillsammans med mig, inte minst ortens makthavare. Ständigt pockar folk på min uppmärksamhet. Ibland känns det som man inte räcker till. Sultanen av Brunei är ju en hejare på det där. Han kan stå och skaka hand i flera timmar med sitt folk. Han är ju visserligen envåldshärskare men varje söndag har han en öppen audiens där vem som helst får komma och framföra sina önskemål, och förmodligen klaga också. Så jag upplever det på så sätt som ett mer öppet land än något annat man kan tänka sig.

Hur som helst så vill jag nu säga att jag verkligen hoppas att ni får nöjet att skaka hand med mig någon gång, det är ni väl värda kära undersåtar.

Vem är jag?